Simlångsdalens Naturvårdsförening

Den här tisdagskvällen i början av maj samlades en skara på 15 personer, för att under ledning av Henrik Malm, utforska ett av de senare tillkomna reservaten. Vandringen var en av flera guidade turer, som länsstyrelsen anordnar i samarbete med olika föreningar runtom i länet.

Henrik berättade lite om hur markerna brukats tidigare, bl.a med gemensamma sk. Utmarker, där boskapen släpptes på bete, vilket de långa stengärdesgårdarna vittnar om.
På några stora lönnar kunde vi närmare studera stora ansamlingar med lunglav, se bild

Vidare berättade Henrik lite om vilka planer som finns för reservatet. Bl.a kommer en hel del gran att tas bort, i syfte att återskapa lite av den tidigare faunan. Reservatet bjuder på mycket varierade biotoper, såsom kärrmark och bäckraviner, bokskogssluttningar, klippstup och forna hagmarker. I bäckravinen hittade vi gullpudra och en bräsmeart, lite oklart vilken – det finns ett 10 –tal olika.

Efter en mycket intressant och givande vandring, slog vi oss ner på ängen ovan Gyltigebacken och intog medhavd fika när vårkvällen gick mot skymning.

Text: Karin Svedenman
Foto: Eva Erlingzon 

Långhulten är ett större reservat för att bevara ett sammanhängande myrkomplex med stora värden. Arealen är 768 ha. Ljunghed bevararas och återskapas i beskogade fastmarksdelar. Vissa delar lämnas för fri utveckling mot naturskog.

Naturvårdföreningen har varit engagerad i områdets skötsel tidigare, innan det var reservat, genom att hålla efter ormbräken. Efter att området köptes av Naturvårdsverket 1998 upprättades en skötselplan med ett successivt nyskapande av större arealer ljunghed vilket innebär avverkning av planterad granskog och därefter bränning och bete som i ett tidigare kulturlandskap på utmarker under 17-1800-talet.

Ett tiotal deltagare samlades på parkeringen. Henrik Malm, Länsstyrelsen var vår sakkunnige guide. Det var en vacker sensommarkväll och den sjunkande kvällssolen förskönade det öppna landskapet. Först gick vi upp på backen nära parkeringen och fick härifrån en vidsträckt utsikt över stor del av reservatet. Ett dussintal nötkreatur betade i den östra delen. Delen närmast parkeringen brändes år 1907 och betas därefter. Blodrot lyste gul bland dominerande ljung och gräs.

Vi fann också exemplar av slåttergubbe (hästfibbla), ett exempel på en hävdberoende art som etablerats. Ytterligare mot öster förändrades heden. Här hade ljungen hunnit breda ut sig som vedartade buskar och ormbräken var vanligt förekommande. Bränning är aktuell inom den närmsta tiden för att ge nytt gräs och späd ljung. Ett område med äldre planterad granskog har gallrats och skall återskapas som ljunghed efter slutavverkning.

Långhultens bärrika hed- och myrmarker med mossöar och rester av gammelskog är goda lokaler för tjäder och orre. Ett rymligt viste för att studera orrspel har byggts i anslutning till en mosse. Här finns ett behov av att röja för att hålla myren öppen så att inte orrarna överger spelplatsen. Ljungpiparen är kanske områdets mest intressanta fågel vars ödsliga vissling mest förknippas med fjällhedarna.

Vandringslederna över mossarna var svårframkomliga på grund av den regniga sommaren. Vi ville ändå göra ett tillslag i våtmarken för att hitta några karaktäristiska växter. Myrliljan var i stort sett utblommad med bruna fröställningar men en del undertryckta exemplar blommade fortfarande. Henrik hittade sileshår!

På tillbakavägen längs basvägen hittades ett exemplar av växten stånds. Det är en högväxande, gul flockblommig ört som breder ut sig främst på gamla sandiga betesvallar. Den är mycket giftig och förosakar dödsfall bland betesdjur! Beröring kan leda till hudutslag med varbildning.

Långhultamyren finns beskriven i Länsstyrelsens skrift ”Upptäck naturen i Halmstrad”. Från länsstyrelsen kan också rekvireras en mycket bra skrift om ljunghedar som förklarar detta speciella kulturlandskaps historia och ljungens alla egenskaper och användningsområden.

Bengt Svalander

Slåttern i Hästilt, lördagen den 30 juli samlade ett femtontal deltagare. De såg till att gräset på de vackra ängarna blev slaget med lie runt stenar och träd och därefter hopräfsat.

Slåttern besöktes även av en informatör från Länsstyrelsen, som gav tips och råd om liens hantering och skötsel. Dessutom var ett härligt gäng spelemän där och underhöll på fiol och dragspel samt sång. Efter ett välförättat värv bjöds slåtterfolk och spelemän på smörgåstårta i John ”Bredhe”s tidigare bostad.

Vädret då? Växlande molnighet och sommarsvalt – helt enkelt perfekt slåtterväder!

Avslutningsvis berättade Henrik Malm lite om Hästilts unika naturvärden, som har medfört att det fått status som ett Natura2000-område.

Här är ett par bilder från slåttern i Hästilt 2011. Fjärilen är en sexfläckig bastardsvärmare.

 

Gökottan blev en lyckad sammankomst som samlade mer än 30 deltagare.

När vi tagit plats på bänkarna i morgonsolen med utsikt över ängen inleddes andaktsstunden med att Ann Möllerström svängde sin gitarr och anslog en ton avsedd att ersätta kyrkklockan, varefter kyrkkören sjöng en stämningsfull visa.

Tillsammans sjöng vi psalmen ”Morgon mellan fjällen”.  Komminister Juelsson sökte i sin betraktelse svar på gökens betydelse i ett religöst perspektiv!  ”I denna ljuva sommartid” var förstås den självklara slutpsalmen när blomsterängen var vårt kyrkorum.
Vi njöt tillfullo av den vackra försommarmorgonen och samtalade om ditt och datt medan vi drack kaffe och mumsade på hembakade bullar och kakor. Det enda som saknades var göken själv som inte behagade gala inom hörhåll!

Den andra punkten för dagen var en naturvandring i ängen för att tillsammans finna, känna igen och registrera så många arter som möjligt. Klockarängens örter inventerades av Kjell Georgsson för 25 år sedan i samband med att Naturvårdsföreningen övertog skötseln genom en muntlig överenskommelse med Breareds församling.

Ängens mest spektakulära ört är backsippa, som växer längs stigen i norra delen.  Backsippan är rödlistad och numer mycket sällsynt i Halland. Växtplatserna i ängen är angivna genom ett arbete av Henrik och Karin Malm. Henrik var nu artciceron när ängen nyinventerades. När alla delar undersökts fanns ett sjuttiotal arter noterade.

Detta är listan av återfunna arter som de spontant antecknades vid vandringen:

Backsippa, Rotfibbla, Gökärt, Stenmåra, Te-veronika (Mormors glasögon), Svartkämpar, Ängskovall, Skogskovall, Hönsarv, Ängssyra, Smörblomma, Blodrot, Smultron, Daggkåpa, Liljekonvalj, Fyrkantig johannesört, Vårbrodd (Kolagräs), Gullris, Revfibbla, Ärenpris, Stenbär, Ljung, Vitmåra, Prästkrage, Jungfrulin, Liten blåklocka, Svinrot, Rödfibbla, Vårfryle, Starr ( 2 arter), Ekorrbär, Lingon, Blåbär, Åkervädd, Ängsvädd, Ginst, Skogsstjärna, Hundkäx, Kruståtel (m.fl.gräs), Vitsippa,

Gullviva, Röllika, Slåttergubbe (Hästfibbla), Skogsklöver, Maskros, Klotpyrola, Skogsviol, Harsyra, Förgätmigej, Nejlikrot, Kirskål, Bergsyra, Skogssallad, Nattviol, Gulsporre, Åkerbär, Björnbär, Hallon, Kaprifolium, Druvfläder, Hassel, Hägg, Vildapel, Gran, Tall, Ek, Ask, Björk, Asp, Sälg.
I södra delen återfinns även förvildade trädgårdsväxter som akleja, liljor och blodhassel.

 

Bengt Svalander

Ett dussintal personer deltog i besöket i Brogårds naturreservat. Naturreservatet bildades redan 1976.  Kommunen sköter området efter den skötselplan som fastställdes av Länsstyrelsen 1996.

Reservatet är ca 14 ha stort. Dess norra gräns är Fylleån. Som värdefull ciceron deltog Viveka Strand från Länsstyrelsen.
Reservatets största del består av betesmark. Örtfloran är inte så intressant att den i dag uppfyllt kriterierna för att bilda ett reservat. Viveka hittade en nattviol och förklarade skillnaden mellan vanlig nattviol och grön-vit nattviol.

Vi studerade det mycket kraftiga angreppet av häggspinnmal. Ett större häggträd var bladlöst och helt inspunnet av insekten. Även stammarna var helt inspunna och lyste vita. Stora klungor med larver/puppor var fästade vid grenarna. Arten angriper endast hägg.

Efter några år, när naturliga fiender som parasitsteklar hunnit bekämpa larverna, upphör angreppen. Floran i betesmarkens fuktiga mer näringsrika delar studerades och vi kunde konstatera att artsammansättningen inte var av det slag man vill se i en äng med höga bevarandevärden. Floran dominerades av växter som hundkäx, älggräs, nässlor, tistlar, skräppor etc.

Fylleån, däremot är en av Hallands absolut mest värdefulla vattendrag. I prover kan man hitta ända upp till 70 vattenlevande organismer; fiskar, sländor, iglar, baggar etc. Viveka håvade upp en del exemplar – en liten elritsa, flera sländor, någon igel och vattenbagge. Hennes entusiasm smittade av sig och väckte lust att lära mer av det spännande livet under vattenytan.

Efter fiskandet var vi rejält kaffesugna och fikade uppe på en backe med utsikt över ådalens vackra, terasserade landskap.
Ulf Håkansson visade de hembygdsböcker som getts ut av Naturvårdsföreningens kulturavdelning. Näst i tur är böcker om Ettarps glasbruk. Det blir en omfattande och intressant skrift där en stor mängd information har insamlats!

Fylleåns dalgång  har en intressant geologisk historia från istider och med isälvar och hav som avsatt terasser av sedimenterade avlagringar med sand och lera. Christer Johansson visade nya aktuella kartor som beskriver geologin på ett mycket åskådligt sätt.
Bengt Svalander

Torsdag 2 juni  Kristi himmelsfärdsdag
Guds gröna ängder. Gökotta på Klockarängen kl. 08.00

Samling kl. 07.45 på parkering vid fotbollsplanen. Vi vandrar upp i ängen där komminister Nils-Gunnar Juelsson leder en friluftsgudstjänst.  Därefter bjuds på kaffe med dopp och naturvandring i ängen.

Naturvårdsföreningen har nu svarat för skötseln i 25 år. Med hjälp av Botaniska föreningen i Halmstad gör vi en ny inventering för att återfinna de rara örter som Kjell Georgsson listade för 25 år sedan. Vi samtalar kring hur ängens naturvärden skall kunna bevaras i framtiden.
Kontaktperson: Anneli Fager tel.035- 706 76 eller Bengt Svalander 035-447 92

 

Naturvårdsföreningen vill uppmuntra till besök i  vår hemtrakts skyddsvärda naturområden.  Under temat  ” Byvandringar i naturreservat och Natura 2000-områden ”  besöker vi i år Ullasjöbäckens Naturreservat,  Brogårds Naturreservat, Hästilts Natura 2000-område, och Långhultens Naturreservat. Ambitionen är att samla våra intryck i arkiv på hemsidan till kommande generationers naturälskare. (mer …)

Varje år firas här nu Lyckebodagen i Simlångsdalen, med flagghissning, fanfar, tal, nationalsång och frukost ( sponsrad av matöppet i Simlångsdalen )i det gröna tidigt på morgonen, därefter friluftsgudstjänst.

Trädgårdsgruppen har sedan försäljning av småplantor m.m. utanför gamla Handelsboden mellan kl. 13.00 – 17.00.

Välkomna!