Simlångsdalens Naturvårdsförening


Kvällsvandringen i Ullasjöbäckens Naturreservat den 3:e maj 2011.

maj 12, 2011 Av: Isak Kategori: Hänt

Naturvårdsföreningen vill uppmuntra till besök i  vår hemtrakts skyddsvärda naturområden.  Under temat  ” Byvandringar i naturreservat och Natura 2000-områden ”  besöker vi i år Ullasjöbäckens Naturreservat,  Brogårds Naturreservat, Hästilts Natura 2000-område, och Långhultens Naturreservat. Ambitionen är att samla våra intryck i arkiv på hemsidan till kommande generationers naturälskare.

Havstulpan i närbild

Havstulpanslav i närbild

2011 har av FN valts till  ”skogens år”, vad passar då bättre än att besöka ett skogsområde som väl representerar något avdet bästa Halland kan erbjuda . En skara entusiastiska naturvänner samlades i reservatet trots svalt väder med risk för regn. Vi var tacksamma att ha med oss Henrik Malm som genom sitt arbete på Länsstyrelsen ansvarar för skötseln av Ullasjöbäckens Naturreservat, Karin Malm som arbetar på Skogsstyrelsen med naturinventeringar och Nils Alexandersson från Amböke som känner väl till området sen lång tid tillbaka.

Henrik presenterade området med tydliga planscher som förklarade områdets skogshistoria från ett glest beskogat hed- och ängslandskap på 1800-talet till dagens skogslandskap. Rester av lövskog och ädellövskog har funnits kvar hela tiden, främst i svårtillgängliga delar väster om Ullasjöbäcken.  Reservatets mest utbredda skogsbiotop är i dag bokdominerad ädellövskog

Vi vadade över till Ullasjöbäckens västra sida mitt emot parkeringen vid jakt-stugan och följde höjdryggen mot norr.  Skogen har här varit orörd länge. Fortfarande dominerade gamla lövträd. Inslaget av gamla döda ädellövträd var påtagligt.

Vildmarkskänslan förstärks också av den spektakulära terrängen med branter ner mot bäcken. Karin Malm förevisade havstulpanlav på en gammal ek i branten.  Längre fram gjordes ett uppehåll för att studera signalarter, dvs arter som signalerar värdefulla skogsbiotoper. Vi kunde konstatera riklig förekomst av fällmossa och platt fjädermossa. Guldlockmossa, frullania och bokvårtlav hittades också. Ingen tvekan om att området uppfyllde kraven för en nyckelbiotop!


Ytterligare längre mot norr kom vi in på Ambökeskiften som varit föremål för avverkningar under senare tid. En bredare traktorväg hade brutits upp tvärs över gamla slingrande hästvägar . Nils Alexandersson berättade att det funnits en hölada längst ner på Ambökeskiftena för att ta vara på gräset från myrslåtterna.

Inom reservatet finns yngre granplanteringar. Henrik redogjorde för hur zonerna med lövskog successivt utvidgas för att producera biologisk mångfald.  Självföryngring av lövträd utnyttjas i övergångszoner. Enstaka granar kan väl lämnas kvar, men granen kan inte tillåtas dominera om målet är att producera biologisk mångfald. Hälften av våra arter inryms i de sydsvenska lövskogarna.

På de högsta höjderna mot Amböke hade stormen Gudrun fällt även de grövsta bokarna som nu var värdar för en riklig förekomst av svamptickor.

Högst upp ovan rasbranten öppnar sig en vacker utsikt mot Ullasjö by, en underbar plats för fikarast. Sen var det bara utför berget, över bäcken och ner till bilen för hemfärd.

Fikapaus i det trolska naturreservatet

Deltagarna var tillfreds med de åtgärder som vidtas för att skydda och förstärka naturvärden i Ullasjöbäckens Naturreservat. Större delen av reservatet är också ett Natura 2000-område och således en Europeisk angelägenhet. Henrik markerade avslutningsvis att de halländska bokskogsreservaten är världsunika genom sina speciella arter.

Bengt Svalander

 

Kommentarsfältet är stängt.