Söndag eftermiddag den 10 mars nyttjade ett 10-tal personer till att byta böcker med varandra i Mahults bygdegård. Medan isvindarna ven kring knutarna yrde boktipsen tätt i bygdegårdskaféet och hundratalet böcker av olika slag bytte ägare. De böcker som blev över lämnas till Amnestys antikvariat Byring & Bråte i Halmstad.
Torsdagskväll den 28/2 informerade Krister Larsson och Rune Ericsson från aktionsgruppen God Livsmiljö Halmstad om vindkraftsplanerna (20 verk) i de tätortsnära skogarna mellan Marbäck-Skedala-Åled-Sennan-Simlångsdalen. Mötet arrangerades av Simlångsdalens Naturvårdsförening och riktade sig till alla berörda/närboende.
Ett 40-tal personer, inklusive Hallandsposten, kom och fick se och höra många exempel på Stena Renewables bristfälliga underlagsutredningar och nedtonande av de faktorer som kan upplevas som störande av människor och djur/natur. Vi fick också veta att skyddszonerna kring vindkraftsverk av den planerade storleken, 185 meter, dessutom är orimligt små i Sverige, inte minst jämfört med övriga europeiska länder. Beslut i Stena Renewables ärende är ännu inte taget och det finns alltså tid att lämna protestskrivelser till kommunens politiker och tjänstemän och be att man tar till det kommunala vetot vid kommunstyrelsens möte den 26 mars.
Mycket överraskande och glädjande var det därför när kommunens politiker redan en vecka senare, den 6 mars, gick ut i media och meddelade att man tänker använda det kommunala vetot och rösta nej till vindkraftsetablering i området. Glädjande är också att samtliga politiska partier är eniga. Den stora folkliga opinionen tillsammans med Försvarets negativa inställning i frågan anges som främsta skäl till att ärendet nu kommer att läggas ned, trots mycket långt gångna projekteringsplaner från Stena Renewables sida.
Naturvårdsföreningen om GMO (Gen-Modifierade-Organismer)
En överväldigande majoritet av Europas bönder och konsumenter tar avstånd från de genförändrade utsäden som hittills godkänts av EU-kommissionen. Ett uttryck för de folkliga protesterna är att upprätta gmo-fria zoner. Naturvårdsföreningens styrelse enades 2009 om följande skrivelse till Halmstad Kommun där vi önskar att Halmstad utropas till GMO-fri zon. Skrivelsen sammanfattar vår kritik i sju punkter.
Medborgarförslag – ”Enkel fråga” Halmstad – GMO-fri zon.
Förslaget antaget av en enig styrelse för Simlångsdalens Naturvårdsförening i juni 2009.
Detta förslag sänds som information till ordinarie medlemmar i Kommunfullmäktige.
EU:s miljöministrar har beslutat att regioner och kommuner har rätt att utropa GMO-fria zoner..
Simlångsdalens Naturvårdsföreningen föreslår att denna möjlighet utnyttjas för att förklara Halmstad som GMO-fri zon..
Användandet av genmodifierade grödor (GM-grödor) innebär stora risker. Det finns ingen ångerknapp. Manipulerade växtgener sprids vidare i naturen.. Hur det kommer att påverka andra växter, vår miljö och oss själva går inte att förutse.
Livsmedel som innehåller GMO ( genmodifierade organismer) godkänns inte av KRAV. Ett godkännande strider mot kommunens löfte att utöka den ekologiska odlingen (1).
Bildandet av GMO fria zoner och frivilliga överenskommelser mellan bönder och konsumenter att avstå från GMO-grödor kan utnyttjas som en möjlighet att värna om ett framtida hållbart jordbruk som kan leverera mat vi vågar äta.
Allt fler ministrar och regeringar i Europa böjer sig och säger nej till GMO i takt med att de GMO-fria zonerna breder ut sig.
Östersund och Åre kommun samt hela Jämtland är GMO-fria zoner genom politiska beslut. Uddevalla, Södertälje, Kalmar, och Stockholm är exempel på kommuner på väg mot GMO-fria zoner. I hela EU finns mer än 4 000 GMO-fria zoner.
Vad är GMO?
GMO är inte traditionell växtförädling. Man klipper och klistrar i arvsmassans DNA-trådar och skapar en mix av olika arter som aldrig skulle kunna korsas på naturlig väg. Ingen vet vad som kommer att hända på sikt när man bryter upp artbarriärerna!
Sju skäl för Halmstad att säga nej till GMO-grödor.
1.
Beslut att införa GMO-grödor sker odemokratiskt i strid mot folkviljan .
En överväldigande majoritet av både bönder och konsumenter i hela Europa säger nej till GMO (genmodifierade organismer) (2). Tyvärr bortser beslutsfattare och myndigheter från detta. EU-kommissionen tar in genförändrade grödor trots varningstecken om risker för miljö och hälsa. Anledningen är bl.a. handelspåtryckningar från USA. I Sverige har kommersiell odling av GM-grödor godkänts genom en förordning till Jordbruksverket utan att frågan debatterats i Riksdagen.
(1)
Halmstad Kommun ”Ekohandlingsprogram 2009 – 2012”
(2)
Ex. Undersökning i ATL- lantbrukarnas annonstidning visar att minst tre fjärdedelar av Sveriges bönder inte kan tänka sig att odla GM-grödor. ( tusen bönder med en areal större än 20 ha tillfrågades)
2.
Vem skall Vi lita på ?
Långtidsutredningar saknas – försiktighetsprincipen tillämpas ej.
Det fanns en tid i Monsantos värd när DDT var totalt ofarligt, när PCB var totalt ofarligt och bolagsherrar drack hormoslyr i TV !! Kan Vi lita på ett företag som försett oss med dessa gifter ? Forskning för att ta fram nya GM-grödor godkänns i stor utsträckning utifrån bolagens egna rapporter. Giriga bolag som Monsanto väntar inte på utredningar som borde ske för att undersöka eventuella långtidseffekter. De nöjer sig med några månaders studier av råttor eller andra försöksdjur. Studier som gjorts i efterhand på genförändrad soja och majs visar på förändringar efter flera generationer.
3.
Betydelsen av GM-grödor är överdriven
Myten om att GM-grödor kan lösa stora världsproblem har byggts upp av bolag och genforskare. Att vifta med ett genetiskt trollspö är lockande för politiker eftersom man då slipper ta itu med de verkliga problemen i form av orättfärdig jordbrukspolitik och handel.
Orsakerna till svält är ofta att de bästa jordbruksmarkerna i fattiga länder används för exportgrödor till den övergödda västvärlden.
Världens ledande framtidsforskare är ense om att: ”genförändrade grödor är högst kontroversiella och kan inte i någon väsentlig omfattning bidraga till lösandet av världens stora problem som global uppvärmning, minskad biologisk mångfald, fattigdom och undernäring”(3).
Hittills finns inte någon GM-gröda på marknaden som i sig avkastar mer än den ur vlken den är framtagen.
4.
Giftanvändningen ökar.
Praktiskt taget all kommersiell odling av GM-grödor bygger på giftprinciper. Växten tål gift (RoundUp) eller producerar själv gift (Bt-toxin). Varumärket RoundUp är registrerat av Monsanto. Försäljningen av RoundUp är lika viktig för Monsanto som försäljning av utsäde! I USA där nu mer än 50 milj. ha odlas med GM grödor användes 2005 femton gånger så mycket RoundUp som 1994.(4) Glyfosat, den verksamma delen i RoundUp, har effekter på vattenlevande organismer. Utvecklingen av resistenta ogräs leder till en ond cirkel med ökande doser och sedan tillgrips andra, farligare bekämpningsmedel.
Ett tre meter högt ogräs har blivit ett jätteproblem i sju delstater i sydöstra USA. Det är ogräset Pigweed som blivit resistent mot RoundUp och nu växer ohämmat i bomulls-och sojabönsodlingar. Det är cirka 40 000 hektar som är drabbade av Pigweed. Ogräset växer även i kraftig torka och en enda planta uppges kunna ge upp till 10 000 frön!! (Artikel av Anders Niléhn i ATL)
Växter manipulerade för att själva bli giftiga och döda skadeinsekter dödar också humlor och bin som är nödvändiga för pollinering.
(3)
IAASTD-Rapport 2008. Denna forskargrupp arbetar på FN-uppdrag och består av 300 av världens främsta framtidsforskare från 60 länder. Monsanto och Syngenta lämnade panelen i protest.
4)
Uppgiften hämtad från boken ”Svart Jord” av journalisten och författaren Gunnar Lindstedt.
5.
Påvisade medicinska effekter och hälsorisker.
Många djurstudier pekar på allvarliga hälsorisker med att konsumera genförändrad mat.
Minskad fertilitet, störningar i immunförsvaret och insulinregleringen , förändringar i lever och flera inre organ är exempel som rapporterats.
Ansedda forskarråd börjar vakna ! t.ex. “American Academy of Environmental Medicin”
De vill se att oberoende, långsiktiga tester kommer till stånd omedelbart och uppmanar alla att undvika GMO-mat. (5)
6.
Bolag använder gentekniken som ett instrument för att få kontroll över världens utsäde.
Bioteknikföretagen kan ta patent på ett genförändrat utsäde och skaffa sig monopol på detta. Nästan all världens soja är nu genmodifierad och ägs av ett enda bolag – Monsanto. Bönder luras att pröva Monsantos utsäden via bindande kontrakt. Skörd från GMO-grödor får ej användas till nytt utsäde utan måste köpas av tillverkaren. Bonden blir alltså helt uppbunden på tillverkarens villkor. När han betalat utsädet med tillhörande gifter får han mindre att leva av än om han sparat eget utsäde och råkar i skuldfälla. Det leder till sociala katastrofer. Indien har drabbats av en våg av självmord bland fattiga bönder. Genom att använda GMO-grödor binder vi upp vår framtida livsmedelsförsörjning på ett fåtal stora multinationella företag. Så har till exempel skett i Indien där nästan all bomull nu odlas med utsäde och bekämpningsmedel från Monsanto. Vad det kan innebära på prisnivån när konkurrensen saknas är lätt att föreställa sig.
7.
Halmstad mister möjligheten att i framtiden producera tillräckligt med ekologiska livsmedel för en växande lokal marknad
I takt med ökad information om GM-grödor minskar marknadsvärdet för alla produkter som kan tänkas innehålla GMO. I Sverige odlas ännu inga GMO-grödor. Vägen står fortfarande öppen för en unik marknad med GMO-fri mat vi vågar äta.
Vi hoppas att informationen i detta medborgarförslag skall väcka intresse och leda till en motion till Kommunfullmäktige i Halmstad. Halmstad blir som GMO-fri zon en del av en europeisk växande proteströrelse som omfattar allt fler länder. EU:s beslutande organ kommer förhoppningsvis att erkänna enskilda länders rätt att säga nej till GMO-grödor. Bolagen som saluför nuvarande värdelösa GMO-grödor kommer att överge den europeiska marknaden när deras produkter inte blir snabbt nog godkända och ingen vill köpa dem.
(5)
American Academy of Environmental Medicine – ”Genetically Modified Foods”
http://www.aaemonline.org/gmopost.html
Protesterna har burit frukt. Den förhoppning vi uttryckte i skrivelsen har blivit verklighet. Mer än 4000 GMO-fria zoner och mer än en miljon EU-medborgare som skrivit på protestlistor har fått EU-kommissionen att backa och erkänna skilda länders och regioners rätt att säga nej till GMO.
Kommunstyrelsens ordförande Carl Fredrik Graf har lämnat ett personligt formulerat svar där han tackar för att vi –”lyft upp frågan på ett sätt som ger anledning till reflektion” ; men att han inte är beredd att ta fram ett ärende i frågan ity ”Det finns en rad legala och andra aspekter som behöver belysas. Frågan ligger knappast inom den kommunala kompetensen.” – slut citat. ( ny situation – – erkänna skilda regioners rätt att säga nej till GMO)
I Halmstad bedrivs försöksodlingar med genförändrade arter. Dels försök med potatis via Hushållningssällskapet bl.a på Stjernarps Gods. Dels med hybridasp på Arlösa Egendom.
Några representanter för föreningen deltog i ett informationsmöte om försöken på Arlösa Egendom och sammanfattade våra intryck med denna rapport:
Behöver vi GMO-träd ? Rapport från informationsmöte om genmodifierad asp 8:e september 2010.
Försöksledare Stefan Jansson hade rest ner från Umeå och inledde med en mycket uppskattad beskrivning av genforskningen och syftet med försöken. Närvarande var representanter från Jordbruksverket, som har utfört en första fältkontroll av försöken. Vidare deltog representanter för Naturskyddsföreningen, Skogsstyrelsen, Miljöpartiet och Simlångsdalens Naturvårdsförening. Stefan Jansson är angelägen om att föra dialog med alla och vill, som han själv uttryckte det ha – full genomlysning- av sina projekt. Debatten var livlig och vidgades till att omfatta även frågor om finansiering, patentering, bolagisering , kommersiellt missbruk av GMO, myndighetskontroll ,skogspolitik m.m. En springande punkt är om de genmodifierade trädslagen kan anses få en så avgörande samhällsnytta att det motiverar långsiktiga risker med genspridning .
Behöver vi GMO-träd ?
Knappast ! svarar t.ex Naturskyddsföreningens ordförande i duell med Stefan. Produktionen kan upprätthållas med nuvarande metoder och det är angeläget med förbättrade föryngringar och forskning om alternativa skogsbruksmetor. Genmodifierade trädarter tillåts ej i certifierat skogsbruk enligt FSC och PEFC- standard. Det anses att riskerna är otillräckligt utredda och att genförändrade organimer inte är tillräckligt accepterade.
Även många som studerar ekologi och skogsvetenskap är kritiska. Stefan tror att GMO-träd kanske bäst kan komma till användning som energiträd. Ett troligt scenarium är att större del av skogsmarksarealen måste utnyttjas för produktion av bioenergi och att detta i viss mån kommer att minska den biologiska mångfalden. Han betonar att det kommer att ta mycket lång tid innan ett transgent träd kan tas i bruk.
Hur skall försiktighetetsprincipen beaktas?
Parallella studier av hur genvariationer i vanliga träd sprids i naturen ger upphov till en trolig hypotes. Långtidsstudier av vad som verkligen händer när nya genmodifierade trädarter sprids i naturen saknas. Det kan inte helt uteslutas att transgena träd uppträder på ett icke önskvärt sätt även efter lång tid. Naturvårdsverket, som försökt utreda ekologiska effekter av transgena träd, nämner som ex. att det tog 180 år innan ett trädslag som inplanterats från Amerika till Tyskland spred sig invationsartat. Stefan markerade den stora variation av arvsmassan som finns naturligt i våra skogsträd och ansåg tex. att införandet av exotiska parkträd innebär större risker än den genförändrade aspen. Även Jordbruksverkets talesman ansåg att kontrollen av GMO-grödor var rigorös och att vissa ”naturliga” potatissorter och sädeslag innehöll giftämnen och tungmetallrester som aldrig hade blivit godkända i GMO-livsmedel. Stefans forskning är huvudsakligen inriktad på att med genteknik tillvarata en trädarts egna variationer (cisgener). Stefan gissade att de införda cisgena egenskaperna i försöksaspen förmodligen kunde återfinnas någonstans bland 1000 aspar i vårt skogslandskap.
För att få fram ökad tillväxt har emellertid införts en egenskap från backtrav. Denna egenskap kan förstås aldrig överföras på naturlig väg – en asp och en ört som backtrav kan aldrig korsas och ge upphov till en ny art!
Människan har fått möjligheter att ”uppfinna” nytt liv-nya arter. Med nuvarande patentlag-stiftning kan dessa nya arter förvandlas till enskild egendom. Om vi anser att vi behöver naturen och att vi bara är den sista predatorn som naturen lätt kan undvara finns det skäl att iakta yttersta ödmjukhet och försiktighet med att leka Gud. Utgår vi å andra sidan från föreställningen att vi är skapelsens krona med rätt att utnyttja- eller som nu överutnyttja- jordens resurser finns bara en from förhoppning om att tekniska under som det genetiska trollspöt skall rädda oss. Hittills har de tekniska framstegen helt ätits upp av konsumtionsraseriet. Den dygdiga flickan Spara i Lyckoslanten har förvandlats till den odygdiga lilla glesbygdstanten som handlar alldeles för lite !!
Frågan ställdes om inte en mer vardagsinriktad forskning för att bättre utnyttja befintliga ståndorter kunde ge lika stort och mera direkt resultat. Speciellt pekades på försämrade föryngringar. Många efterlyser ett större forskningsprojekt för att jämföra Hagners kontinuitetsskogsmodell med det förhärskande trakthyggesbruket. I detta sammanhang kan det vara intressant att veta hur forskningspengar fördelas inom skilda forskningsprojekt – en fråga som är upp tll våra politiker att besvara. Stefan Jansson stannade kvar länge men många frågor i detta kontroversiella ämne förtjänar att debattteras ytterligare. Idéer väcktes om att anordna ett seminarium och därmed plocka upp Stefans kastade handske och önskan om – full genomlysning. Många väcktes av Stefans forskningsentusiasm och vill lära sig mer.
Bengt Svalander