Simlångsdalens Naturvårdsförening


Projektgruppen Ettarps Glasbruk

sigillmindreSigill på glasflaskor från Ettarps glasbruk 

Bakgrund
Ettarp är intressant ur flera synpunkter. Det är ett tidigt glasbruk som är unikt på så sätt att produktionen helt tycks varit inriktad på export. Vad som hittills skrivits om glasbruket i Ettarp är endast två artiklar: ”Hallands första glasbruk” av Harry Hedin i Vår Bygd 1950 s. 52-56 samt ”Ettarps glasbruk” av Torbjörn Fogelberg i årsboken Halland 1983 s.45-66. Dessa artiklar har behandlat i huvudsak det skriftliga källmaterialet. Vad glasbruket producerade och glasteknologin behandlas där ytterst schematiskt.

I början av 1700-talet köptes Ettarp med underliggande hemman av handelsmannen Johan Caspar Haberman från Göteborg. Han avled emellertid innan glasbruksplanerna sattes i verket, och det blev änkan Brita som 1736 fick rätt till en sådan anläggning för tillverkning av bland annat fönsterglas och buteljer. Ettarps glasbruk flyttades troligtvis 1747 från Släggarp till Övre Hertered och var i drift till 1755. Och det var inget litet företag. 1743, när produktionen kom igång, anställdes yrkesfolk från Tyskland- en mästare, fem gesäller och tre smältare. 1753 tillverkades 31666 halvstops- och 1410 helstopsbuteljer. Men bruket gav inte endast sysselsättning åt invandrat yrkesfolk utan även åt traktens innebyggare.

Projektet

I syfte att ge en mera nyanserad bild av glasbruket och ägarfamiljen Haberman på säteriet Ettarp arbetar en industriarkeologisk forskningsgrupp inom Stiftelsen för Simlångsdalens kultur- och naturvård sedan några år med att insamla nytt material. Vi försöker att använda så många olika källor till historien som möjligt. Vi har därför forskat i Landsarkiven i Lund och Göteborg, Riksarkivet, Krigsarkivet, Karolinska institutets bibliotek raritetssamlingen mfl arkiv och bibliotek, och härigenom fått fram mängder av nytt hittills obeaktat skriftligt källmaterial. Men det är också viktigt att försöka beskriva de arkeologiska resterna efter Ettarps glasbruk.

Vid plöjning i anslutning till den forna glasbrukstomten i Släggarp har påträffats stora mängder glasfragment som belyser vad som tillverkades där. Bland dessa fynd finns två sigillstämplar- vilket är anmärkningsvärda fynd av stort kulturhistoriskt värde! Hela fyndmaterialet kommer att beskrivas noggrant och vad man tillverkade där kommer att kunna rekonstrueras.

Arbetsgruppen

Engagerade i projektet är:

Birgitta Wiman & Håkan Håkansson som bedriver lokalhistorisk forskning i Enslöv där glasbruket var beläget

Pär Lindblad som bland annat forskat om tidiga industriprojekt i Halmstadregionen

Gunilla Simonsson vars forskning varit inriktad på halländsk skogshistoria

Bo Persson med studier kring industri- och glasbrukshistoria

Arne Andersson har arbetat med fältarkeologi vid Stiftelsen Hallands länsmuseer, forskat och skrivit om kulturhistoria och arkeologi

Gunnar Olsson med gedigen kunskap om glas och glastillverkning

Ulf Håkansson ordförande i Stiftelsen för Simlångsdalens Kultur- och Naturvård med intresse för industrihistoria

Mål

Vårt arbete ska resultera i en bok om familjen Habermans industriprojekt i Halland och då först och främst glasbruksverksamheten. Särskild vikt kommer att läggas vid brukets produktion och utvärdering av använd teknologi.

Pilkington Floatglas i Halmstad har stött projektet genom att utan kostnad utföra analys av glasprover från Ettarp, vilka annars skulle kostat ca 30.000:- , Ebbe Kocks fond i Lund har lämnat 30.000:- till forskningen och föreningen Länsmuseets vänner har bidragit med 5.000:-.
De ekonomiska bidragen har använts till att få utfört olika typer av glasanalyser hos Glasforskningsinstitutet i Växjö, Glass-service i Tjeckien, Analytica i Luleå och Cardiffs universitet. Analyserna håller på att sammanställas och kommer att ge en bild av teknik och råvaruanvändning vid Ettarps glasbruk liksom ett ”fingeravtryck” på Ettarpsglas.

Mycket arbete återstår dock med att sammanställa det omfattande materalet till boken. Sammanställningen planeras vara klar 2009.

Källhänvisningar

Cable , Michael, 1987 Glass Technology at Bolsterstone Post-Medieval Archaeology 21 p. 217-223

Jexlev, Thelma, Riismöller, Peter & Scluter, Mogens, 1970 Dansk glas i Renaessancetid 1550-1650 Köbenhavn

Noreen, S.E & Graebe, H. , 1964 Henrikstorp det Skånska glasbruket 1691-1760

Schulze, Gerhard,1973 Chemische untersuchungen an fundstucken aus dem glaslaboratorium des Johann Kunckel Ausgrabungen in Berlin 3

Seitz, H., 1932 Mäster Påvels hytta vid Trestenshult Jorden Runt s. 601-613